Göran Rosenberg har skrivit en överraskande elementär ledare i DN: “Gud är inte död“. Det centrala budskapet är att ateism är en religion. Men så är det givetvis inte.

Den som är ateist har bara uppfattningen att hon inte finner skäl för att tro att det finns några gudar i betydelsen övernaturligt väsen. Denna bedömning gör det givetvis inte längre möjligt att ansluta sig till de religiösa lärorna. I stället får ateisten välja mellan de många icke-religiösa livsåskådningarna, t.ex. kommunism och humanism som har radikalt olika värderingar.

En tolkning av Rosenbergs artikel är att han valt en helt egen innebörd av ordet religion och likställer det med livsåskådning. Ordet religion kommer från latinets religio som betyder gudadyrkan och den vedertagna betydelsen av religion är tro på övernaturlig makt i form av en eller flera gudar och/eller andra övernaturliga företeelser, som betraktas såsom heliga (citat från Wikipedia).

Rosenberg skriver att “ateister tror sig veta att de frågor som religionen försöker svara på (om tillvarons ursprung, mål och mening), redan är besvarade eller kommer att besvaras av förnuft och vetenskap.” Om det kan ateister säkerligen ha helt olika uppfattningar. Den Rosenberg främst angriper är Richard Dawkins är förvisso ateist, men han är också humanist. Som andra humanister använder han sitt förstånd och den vetenskapliga metoden för att få en allt bättre uppfattning om tillvarons ursprung. Däremot kommer inte vara möjligt att vetenskapligt fastställa tillvarons mål och mening. De är värderingar. Den vetenskapliga uppgiften är däremot att söka förklara varför olika personer har skilda värderingar.
“Enligt Dawkins kan allting i tillvaron förklaras av fysikens lagar. … De flesta ateister inte är medvetna om att dessa uppfattningar bygger på tro och inte på vetande”, skriver Rosenberg. Vad ateister brukar tro vet nog vet nog ingen. Medvetna humanister vet däremot att vimed den vetenskapliga metoden kan vi utforma allt bättre hypoteser om hur tillvaron fungerar. Några slutgiltiga besked ger vetenskapen sällan men kunskapen utvecklas ständigt. Annorlunda är det med religionerna. De gav (olika) besked om hur allt förhåller sig. De erfarenheter mänskligheten sedan gjort är endast lappri.

Religioner har tveklöst gjort oerhört mycket ont, även om det är svårt att särskilja religionens roll i ett vidare kulturmönster. Religionernas ondska tydliggörs på två sätt, dels genom urkundernas våldsamhet och dels dess företrädares ondska. Till det kan läggas de religiösa institutionernas passivitet när de inte nyttjat sitt stora inflytande till att förhindra ondska orsakad av makthunger, ekonomisk faktorer och annat.
Göran Rosenberg skriver att han inte tror att världen skapats av någon gud. Han är alltså en ateist. Däremot verkar han inte vara en humanist, då han angriper dem som med argumenterar för att vi ska vidareutveckla vår kunskap om tillvaron med hjälp av den vetenskapliga metoden, dvs organisera verifierbar kunskap.
DN skriver om sina ledare: “Dagens Nyheter är oberoende liberal. Det betyder att ledarsidan verkar i en humanistisk upplysningstradition - för tolerans, demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter, vetenskapliga framsteg, fri handel och social utveckling.” Nog måste Rosenbergs ledare anses vara ett mycket tydligt avsteg från ledarsidan deklarerade värderingar.

Från Hans Iwan Bratts blogg
Källa: Humanitarians hemsida
www.humanisterna.se